gtvplay-970-05

Reportage | Premier League en dröm för fotbollsälskarna

Av den 9 september, 2013
Premier League en dröm för fotbollsälskarna

Alla som vet något om fotboll vet också att England har varit mest tillgängligt när det kommer till fotboll, tack vare Tipsextra, Sportextra, Fotbollslördag, o.s.v. Premier League har med alla sina lag och stjärnor satt mest spår i Sverige, Arsenal, Chelsea, Liverpool, Man U, Man C, Tottenham värvar storstjärnor, samt att de har en historia som garanterat tar tag i fotbollsfantasten. Nu har även Ving hakat på den trenden att erbjuda Premier Leagueresor där det ingår matchbiljett och boende. Resan är något man får fixa med själv, men för den händige så löser man det lätt, vilket vi gjorde när vi provade på konceptet.

Först var det till att välja match, och eftersom det var jag som fick äran så blev det Liverpool hemma mot Man U 1:a september, en stormatch redan i 3:e omgången. Med mig så tog jag Roger, som har sitt hjärta hos Man U. Så med andra ord så skulle en av oss hur som helst bli glada.

Flyget bokades via Ryan Air och kostade ca 1900 kr tur & retur för bägge två, transfer mellan Stansted och London blev buss och landade på ca 160 kr. Tanken var att boka transfer från och till flygplatsen med buss, tåg till Liverpool (bägge resorna självklart tur & retur) med Boxoffice. Enkelt och smidigt då man får alla biljetter levererade direkt i brevlådan, men då får man också betala därefter.

Hur som helst så blev matchen i Liverpool flyttat en dag framåt pga. tv-rättigheter, inga problem från Ving som la till en extra natt och så var det löst. Samt att vi fick boka en enkel från London till Västerås, en kostnad som blev runt 700 kr. Så mitt tips är att om ni ska åka på en sådan här resa är att boka en enkel till resmålet för att sen om det skulle skjutas upp en dag boka hemresan, något som faktiskt inte skulle ha blivit dyrare om vi hade gjort så från början.

Något vi gjorde från början var att planera resrutten i England från London till Liverpool (Google är fantastiskt), och den gick såhär: från Stansted med buss till Liverpool Street Station, tunnelbanan till Euston Station, tåg till Liverpool och samma väg tillbaka fast tvärtom. En resa som gick fantastiskt bra utan några som helst komplikationer och missar. Det hör även till saken att på Liverpool Street Station när jag skulle kolla upp hur vi skulle ta oss till Liverpool kunde boka samtliga biljetter där (tunnelbana och tågbiljetter), plus att vi fick en vägledning var vi skulle gå.

Ett tips är att när men inte riktigt vet var man ska, så fråga, det finns otroligt många hjälpsamma. Plus håll ögon och öron öppna, då är det svårt att ta fel.

Restiden uppgick till ca 8,5h (Örebro – Skavsta 2h, väntetid ca 2h, flyg till London 2h, transfer in till London 1h, att ta sig från Liverpool Street Station till Euston Station ca 0,5h, Euston Station till Liverpool 2h och samma tid tillbaks, ca 17h resa tur & retur med andra ord), om man gillar att se sig omkring och lära sig nya områden är det ett grymt bra sätt att resa.

Ställen som passerades var Rugby, Crewe, Milton Keynes Central (säkert inte i den ordningen men), plus en hel del andra som jag inte hann med att notera.

Väl framme i Liverpool och Liverpool Station skulle vi hitta hotellet, vi kom från tågvagnen ut på perrongen rakt fram och svängde höger. Vi hittade Lord Nelson Street där hotellet skulle ligga, frågade en taxichaufför efter ”The Liner” (hotellets namn) som skrattade och pekade gatan fram ca 100 meter. Det är inte lätt när man är lite lätt vilsen, men vad spelar det för roll med tanke på hotellets läge, grymt centralt.

Hotellet ”The Liner” som vi bodde på var riktigt bra.

Hotellet ”The Liner” som vi bodde på var riktigt bra.

Vings hotellval i Liverpool är ”The Liner” som ligger som jag beskrev ovan granne med Liverpool Station, vilket jag tycker är riktigt bra. Det är skönt att ha nära till boendet när man har varit på resande fot länge.

Kvalitén på hotellet var riktigt bra med engelska mått mätt, bra service i receptionen som är bemannad 24h. Frukosten som ingår i paketet var över förväntan, god och välsmakande med allt från fil, olika sorters bröd, skinka, ost, flingor, juice, kaffe såklart thé plus mycket mer. Ett stort plus var att när man kom ner till frukosten var att man varenda morgon fick sig ett stort leende välkomnande av personalen.

Kul att se alla Liverpooltröjor på gästerna i restaurangen, fotboll förbrödrar oavsett vilket land man kommer från. Nu var det mest gäster från Finland, Norge, Danmark och Sverige, kul hur som helst. Våra grannar på hotellet kom från Finland och självklart när man träffar likasinnade så slog vi följe.

Liverpool som stad kan beskrivas som ganska stor, med ca 440 000 invånare känns den hyfsat överskådlig.

Mathew Street, där grundades Beatles.

Mathew Street, där grundades Beatles.

Vi hann såklart inte se allt i Liverpool då vi bara var där från fredag till måndag och söndagen var vigd till matchen på Anfield Stadium, men annars så tog vi chansen att se vad Liverpool gick för som stad, både dagtid som kvällstid.

Med utgång från ”The Liner” så var det ca fyra minuters gångväg så var man ”mitt i smeten”, själva city var inte så stort men om man jämför med Örebro var den ungefär fem gånger större. Utbudet i sig bestod i allt från billigt till stekigt, ett brett urval av mode, prylar, pubar, marknadsstånd, riktiga gatuartister (inga sura dragspelstiggare någonstans). Vi var inne i några butiker och kollade vad som fanns, många butiker hade ”Nu stänger vi snart rea skyltar” med riktigt låga priser i butiken. Vad sägs om ett par Converse Allstars från 20£, ca 200 kr?

Så med stadig blick och shopping i tankarna begick vi oss ner på staden för att just handla, och det gick faktiskt riktigt bra. Väl hemma på hotellet gick det att räkna in ett par Lonsdalesneakers till mig, fyra pikétröjor, fyra par kalsonger (bra då det inte ingick i packningen till England), en jacka till samt ett par Lonsdalesneakers till Lillskiten, allt det här till det facila priset till ca 800 kr. Stört billigt med andra ord!

Det ska även tilläggas att under vår lilla turné runt i centrala Liverpool hann vi med att träffa ett x antal likasinnade (Liverpoolare då såklart). Under en lunch träffade vi på ett par Irländare som kom med ett par riktigt bra råd inför den stora matchdagen, samt att det blev ett par kalla bara sådär mitt på dagen.

Om man inte gillar att shoppa är Liverpool helt perfekt att upptäcka, staden pulserar från morgon till kväll (om man nu kan kalla 11.00 morgon), pubar finns det gott om och det känns som att varje pub var riktigt välbesökta. Det som slog mig mest när vi var ute var att det var en mix av åldrar på varje ställe, från 18 till närmare döden, och ingen brydde sig. Stämning på topp och en kall i handen (en öl kostade 2£, ca 20 kr) och en stormatch i sikte, det kunde inte bli bättre, eller?

Självklart kunde det bli det!

Matchdag – söndag 1 september.

Vaknade redan kl. 04.00 på morgonen och kunde inte somna om, många tankar om hur det skulle bli runt matchen, stämningen, trycket, spelet o.s.v. Nämnde jag att det var min första Premier Leaugematch? Kul att känna sig som ett barn på julafton igen!

Dagen började självklart med frukost på hotellet där grymt många likasinnade iförda matchtröjor åt frukost, det låg en spänning i luften redan i restaurangen, det här kunde inte bli annat än bra oavsett hur resultatet skulle bli.

Vi bestämde med finnarna att vi skulle vara på först på plats på puben ”The Park” som låg precis mitt emot Anfield Stadium. Det kanske var en aning tidigt att vara där precis innan kl. 10.00 och det visade sig att pubarna egentligen öppnade kl. 11.00 då de skulle få börja servera öl, men The Park löste det redan kl. 10.00 genom att öppna en bakdörr som man fick ”smyga” in genom (ganska genomskinligt men när det är matchdag, men vem bryr sig) och ca 10 minuter över så satt vi där med en kall öl i handen.

Självklart var Finnarna med och efter ett tag kom även Irländarna, alla upp över öronen fullsmäckade med Liverpooljackor, tröjor, halsdukar samt en hel del annat som på något sätt fick plats (utom Roger som hade en halsduk med halva Liverpool och andra halvan med United, det gäller att på något sätt kamouflera sig).

Finnarna till vänster och Irländarna till höger.

Finnarna till vänster och Irländarna till höger.

Det dröjde inte länge innan det var rejält tryck inne i puben och fullsmockat med folk, en stämning som var helt underbar med många sånger och ramsor om både Liverpool och motståndet såklart.

Efter ett par sköna timmar och 3-4 kalla bar det av till arenan (rakt över gatan) för en promenad för att kolla läget och såklart leta rätt på vilken entré vi skulle gå in igenom, i jakten på den lyckades vi passera både spelaringången samt bussen som Liverpool satt i, inget riktigt intressant då fönstren mer eller mindre var helt tonade i svart.

I England har alla klubbarna ansvaret för sina supportrar och vad de ställer till med, oavsett om det är utanför eller inne på arenan. Vilket var ganska tydligt då jag kollade in skylten om vad man fick ta in eller inte, på den framgick att man bl.a. inte fick ta in; raketer, flaggstolpar, vapen, verktyg, hjälmar, fotbollar, knark samt de mer eller mindre vanliga sakerna som – glas, flaskor, videokamera, stora radioapparater o.s.v.

Det märks att de har tagit i med hårdhandskarna mot huliganism och försökt att förhindra det så gott det går, vilket märktes även inne på arenan.

Portarna öppnade ca 1,5 timme innan matchen och vi var först på plats, en upplevelse att vara med att arenan fyllas på, uppvärmningen samt hyllningen till Bill Shanklys 100-års jubileum. Arenan i sig tar in ca 45 000 åskådare och det var självklart slutsålt!

”The Kop” hyllar Bill Shankly!

”The Kop” hyllar Bill Shankly!

Våra sittplatser var mitt på Main Stand till vänster, mitt emot ett av målen. Arenan fylldes succesivt på och ca 25–30 meter till vänster om våra platser stod Unitedklacken, som uppgick till 3000 platser som de hade blivit tilldelade. Den mer mytomspunna ”The Kop” var en fröjd att se (för en Liverpoolsupporter) där hemmaklacken stod (det är egentligen bara sittplatser men alla står i alla fall), flaggor och vimplar vajade fram och tillbaks samt att det sjöngs rejält.

Det var många intryck under matchen, inte bara spelet, även allt runtomkring.

  • Unitedklacken lyckades bränna av ett knallskott precis innan matchstart, det enda då det gick på en sekund och det stod ett stort antal stewards (matchvärdar) samt poliser mitt i Unitedklacken.
  • Någon i Liverpoolpubliken precis under kastade iväg något mot Unitedklacken, som åkte ut snabbare än blixten.
  • Någon skrek några skällsord mot Unitedklacken (från samma plats under oss), 3 stewards var framme och tokskällde på denne någon.
  • En helikopter hovrade över stadium från start till slut.
  • Publiken på Anfield, helt enormt.

Matchen i sig var en ganska jämn tillställning där det märktes att lagen ville grymt mycket, och spelet blev därefter ganska ryckigt med många felsparkar (från bägge lagen). Tempot var riktigt högt vilket märktes i sammanstötningarna, vid ett tillfälle där två Unitedspelare brakade ihop med en Liverpoolspelare fick en spelare från varsitt lag haltandes utgå. Man kan lugnt säga att det var öppna spjäll matchen igenom.

Enda målet som gjordes i matchen kom i 3:e minuten och det värmde ett Liverpoolhjärta, grymt bra med andra ord då vi satt perfekt (för mig). Vilket jubel, det går inte att förklara det måste upplevas. Vid vissa tillfällen under matchens gång kunde man knappt höra vad man tänkte, prata var inte ens att tänka på.

Något som är absolut minnesvärt och som gav rysningar så att alla hår ställde sig upp var när sången ”You’ll Never Walk Alone” tornade upp i matchens slutminut, då rullade det en tår.

Matchens enda mål som kom i 3:e minuten gjordes av Liverpool, så grymt skönt att sitta precis i linje med målet, och få det på bild dessutom!

Matchens enda mål som kom i 3:e minuten gjordes av Liverpool, så grymt skönt att sitta precis i linje med målet, och få det på bild dessutom!

Med 1–0 i ryggen och en fantastisk vinst mot Man U hemma på Anfield Stadium gled vi ut för att hitta något att äta, det blev en sjukt äcklig hamburgare utanför arenan (undrar när de ska lära sig göra god mat i England?).

Det blev en promenad från Anfield tillbaka till hotellet, en färd som tog ca 35 minuter. Men då fick vi se en hel del av Liverpool, intressant att kolla läget utanför city.

Sista kvällen efter matchen blev lugn då vi skulle hinna med tåget 05.55 morgonen därpå, det blev ett besök i hotellets restaurang. Där det förvånansvärt nog serverades mat som faktiskt smakade något, det blev en lasagne och en hamburgertallrik kvällen till ära!

I säng hyfsat tidigt med en film på datorn (Netflix fungerade hur bra som helst), en skön rom & cola på nattduksbordet så somnade man gott.

Väckning kl. 04.45 och beställd frukost till rummet, bra då vi var tvungna att vakna till liv och försöka att se hyfsat vakna ut innan resan. Med allt packat och klart (det mesta i alla fall) samt frukosten snabbt avklarad lyckades vi faktiskt hinna med 05.35 tåget till London, sen var det samma resa hem till Örebro.

För att summera hela resan så var det helt klart en upplevelse utöver det vanliga och Vings Premier Leaugepaket får toppbetyg med ett hotell som med engelska mått var ett snäpp över medel, matchen var självklart +5 annat går inte att säga. Som sagt var så för en fotbollsälskare är det här en dröm, en dröm som jag vill uppleva igen!

anders-olofssonAnders Olofsson, Reportage
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login