”Förlåtelsen” av Leia

By on 18 april, 2022

Förlåtelsen
En process
Som aldrig
Kommer vakna
Till liv
Utan ett mod
Ett inre tillstånd
Att ge
Att ta emot
Så många ord sagda
I så många meningar
För att stanna
I en egen kollaps
Att någon förstå
En förlåtelse
En kryptisk kombination
Ingen kan lösa
Den sista låsta dörren
Där alla händer
Skakat sönder
I darrningar
Av att hålla i nyckeln
Som om
Den kalla metallen
Bär pestsmitta
Från någon okänd
När känd
Inte erkänner skuld
Kanske bara
Ett mänskligt misstag
Ett tillkortakommande
Av att osäker
Endast skriva ordet
Förlåtelse på papper
Av feghet
Viska ordet
Till tystnadens åhörare
Vi kommer aldrig
Nå varandras respekt
Om inte vårt mod
Vågar tala
Rätt eller fel
Det finns dold rättighet
Att bära
En mänsklig klädsel
Det finns vikt av ansvar
Att lyfta sin förlåtelse
Till ord
En tillämpad handling
Våga öppna sin känsla
Inte bara med ord säga
Men känsla mena
Inlåst krampartad ärlighet
Kan tyst lyssna
Den hör smygande ljud
Det sista låsta dörren
Öppnad på glänt
Skakig och darrig hand
Nu fast och stabil
Ger sig rättighet
Att utan svar
Våga gå in
I förlåtelsens rum

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login